Författare: veronica

Vi har besökt Askersunds Landskyrka, en av våra vackra kyrkor här i Sverige.

Lite info om den kyrkan:

På höjden alldeles intill det smala sundet byggdes under medeltiden Askersunds första kyrka i murad sten och tak av trä. År 1661 slog blixten ner och kyrkan skadades svårt av brand.

Där på andra sidan sjön, på godset Stjärnsund bodde greve Oxenstjärna och hans fru Christina. Makarna Oxenstjärna beslöt att ersätta den brunna kyrkan med en helt ny kyrka. Arkitekten Jean de la Vallée anlitades och var färdig med sitt förslag år 1663.

Just när kyrkbygget skulle börja avled emellertid Johan Oxenstjärna i mars 1664 änkan var osäker på om hon skulle klara av allt själv.

På inrådan av Agneta Ribbing som nyligen också blivit änka och med hjälp av dåtidens mest förmögna adelsman friherre Gustaf Soop, beslutades att bygget skulle fortsätta.

Christina Oxenstjärna gifte sig snart med friherre Gustaf Soop och vid invigningen av den nya kyrkan år 1670 kunde man beskåda de vackra träsniderierna i predikstolen och altaruppsatsen.

I gravkoret finns tre kistor uppställda som ni kan se här på bild. I den vackra tennkistan i mitten vilar greve Johan Oxenstjärna, i kistan mot söder vilar friherre Gustaf Soop och i den mot norr deras hustru Christina.

Här samlas spelmän, spelkvinnor, dansare och sångare, entusiaster och nyfikna vallfärdar till hembygdsgården i Värmland år efter år, i nu drygt fem decennier. Det som följer med på köpet är själva magin, campinglivet, folkfesten och de oväntade mötena mellan generationerna. Hoppas vi ses på stämman.

Se mer Dragspelsstämman i Ransäter

Det mäktiga fästningsbygget på Vanäs Udde i Vättern påbörjades 1819. Byggtiden var planerad till 10 år, men blev 90 år.

Efter att Sverige förlorat Finland till Ryssland i kriget 1808-09. Blev Stockholm plötsligt en gränsstad och mer utsatt än tidigare.  Den svenska försvarsdebatten var intensiv och en centralförsvarsplan förordades. Planen gick ut på att en central fästning skulle byggas inne i landet, så att den svenska armén skulle få tid på sig att mobilisera.  Meningen var också att kungafamiljen, regeringen och guldreserven skulle kunna flyttas i säkerhet om det skulle bli krig.  Närheten till Göta kanal skulle underlätta transporterna så platsen där fästningen skulle byggas var given. 1819 beslutade Carl XIV Johan att en fästning skulle anläggas på Vanäs udde vid Vätterns västra strand.

Byggnadsarbetet utfördes delvis av fästningsfångar, men också av lantarbetare, soldater och med tiden skickliga yrkesmän som stenhuggare och timmermän. Innanför vallarna växte en stad upp efter civila förebilder med bostäder, sjukhus och verkstäder.  Redan på 1820-talet tillkom ett gatunät som ännu ligger till grund för bebyggelsen på fästningsområdet. Sedan 1935 är Karlsborgs fästning statligt byggnadsminnesmärke. Särskilt sevärd är Garnisonskyrkan. Kyrkan är inrymd i den centrala byggnaden, ”slutvärnet”.  Garnisonskyrkan ligger på andra våningen, ovanför Fästningsmuseet. Kyrkan var en gång tänkt som plenisal för riksdag och regering i orostider. I taket hänger en ljuskrona tillverkad av bajonetter istället för ljusprismor.

Läs mer om Karlsborgs Fästning

Malö är en ö i Morlanda församling i Orusts kommun. Landarealen är 122 hektar. Färjeförbindelse till Orust finns sedan 1957. Viss åkermark finns på södra delen av ön, med den består i övrigt uteslutande av berg. Fritidshusbebyggelsen är omfattande, och sommartid mångdubblas befolkningen. Malö har blivit riksbekant genom Evert Taubes visor om trakten, varav ”Maj på Malö” är en av de allra mest kända.

Flatön är också en ö i Morlanda församling. Landarealen är 830 ha.  Färjeförbindelse finns med Dragsmark i norr sedan 1940-talet, och med Orust i söder (via Malö) sedan 1957. Den nuvarande ön bestod ursprungligen av de tre öarna Flatön, Ängön och Rapön, som p.g.a. landhöjningen vuxit samman. Namnet Ängön används dock än idag ofta som geografisk beteckning, medan Rapön har fallit ur bruk. På Ängön bodde under 1940-talet trubaduren och diktaren Evert Taube, som skrev många av sina mest kända visor under denna period, och på så vis gjorde trakten berömd. Bl.a. förekommer ”Handelsman Flink” i hans visor. Detta eufemistiska smeknamn gav Taube åt lanthandlaren Gustav Johansson, som var känd för att inte göra sig någon brådska.

”Handelsman Flink” är ett skämtsamt namn på handelsmannen på Flatön, som förekommer i några av Taubes visor. Den verklige handelsmannen var en person, som av omgivningen bedömdes som var lite långsam och eftertänksam, men en snäll och vänlig person. Evert Taube, som bodde under några perioder på Flatön, umgicks en hel del med Gustav Johansson, som Flink egentligen hette. Han var född på Ramholmen mellan Flatön och Skaftö i slutet av 1800-talet. När Taube skrev Maj på Malö tog han sig friheten att skämta med sin vän och kalla honom för handelsman Flink. Det namnet fick handelsmannen behålla och numera heter själva restaurangen och butiken för Handelsman Flink. På Ängön äger varje år evenemanget Taubespelen rum. Turismen är betydande på hela Flatön, och befolkningen flerdubblas om somrarna, då här finns en omfattande sommarstugebebyggelse.