Det mäktiga fästningsbygget på Vanäs Udde i Vättern påbörjades 1819. Byggtiden var planerad till 10 år, men blev 90 år.
Efter att Sverige förlorat Finland till Ryssland i kriget 1808-09. Blev Stockholm plötsligt en gränsstad och mer utsatt än tidigare. Den svenska försvarsdebatten var intensiv och en centralförsvarsplan förordades. Planen gick ut på att en central fästning skulle byggas inne i landet, så att den svenska armén skulle få tid på sig att mobilisera. Meningen var också att kungafamiljen, regeringen och guldreserven skulle kunna flyttas i säkerhet om det skulle bli krig. Närheten till Göta kanal skulle underlätta transporterna så platsen där fästningen skulle byggas var given. 1819 beslutade Carl XIV Johan att en fästning skulle anläggas på Vanäs udde vid Vätterns västra strand.
Byggnadsarbetet utfördes delvis av fästningsfångar, men också av lantarbetare, soldater och med tiden skickliga yrkesmän som stenhuggare och timmermän. Innanför vallarna växte en stad upp efter civila förebilder med bostäder, sjukhus och verkstäder. Redan på 1820-talet tillkom ett gatunät som ännu ligger till grund för bebyggelsen på fästningsområdet. Sedan 1935 är Karlsborgs fästning statligt byggnadsminnesmärke. Särskilt sevärd är Garnisonskyrkan. Kyrkan är inrymd i den centrala byggnaden, ”slutvärnet”. Garnisonskyrkan ligger på andra våningen, ovanför Fästningsmuseet. Kyrkan var en gång tänkt som plenisal för riksdag och regering i orostider. I taket hänger en ljuskrona tillverkad av bajonetter istället för ljusprismor.
Läs mer om Karlsborgs Fästning
